Urkramad disktrasa = Jag

Hej igen, jo då det blev ännu en dryg dag utan maken hemma. Han kom dock o räddade mig från läggningen o tog ledsen Sandra nu precis. Jag kan säga att jag inte orkar någonting mera, känner mig som en urkramad disktrasa, helt tom...Promenaden efter frukost infann sig inte för en vän ringde o frågade om hon fick komma. Självklart sa jag, hon har en dotter på ett år. Lilly blev stormförtjust när hon först fick se Natalie som tjejen heter, men förtjusningen gick snabbt över då hon upptäckte att Natalie inte alls kanske var den roligaste lekkamraten. Så fort Lilly rörde vid henne blev hon arg o sen förstod hon ju inte att leka tillsammans på d viset en tvååring gör...Men jag fick d lite trevligt o lite avkoppling ändå mitt i allt kaos. Men efter hon åkt så gick vi till hemköp o jag bad till Gud om uppehåll under tiden, o god var han även denna gång. Under hela promenaden dit o hem höll d uppe men när vi kom hem föll regnet.
Efter d kom den ena konflikten efter den andra, Lilly inte röra Sandra, Lilly inte klättra på vagnen, Lilly inte störa Sandra när hon äter (hon skulle hjälpa mig amma genom att trycka på mina bröst samtidigt som Sandra sög...inte skönt o framförallt drygt!)Var var jag, jo, Lilly inte hälla ut saften, Lilly inte gå mitt i vägen d kommer bilar, Lilly ta d lugnt i soffan du kan raml...ja precis...Hon ramlade baklänges ner i golvet o slog huvudet i bordet. Man tycker att de skulle lära sig efter ett antal gånger i backen men nej då, upp igen o hoppa...
SUCK säger jag bara...Jag kan inte beskriva hur skönt d ska bli att få lämna henne hos dagmamman imorgon så hon får leka av sig o jag få en liten paus. Det känns som om Sandra alltid får stå tillbaka o man har inte riktigt ro eller tid att lära känna henne. Jag måste säga att jag tok beundrar alla mammor som har båda sina barn hemma! En STOR fet eloge till alla er.
Dagens underhållning har i alla fall bestått av promenader (ja, flera), nalle puh, målning o modellera samt gos med mamma (viktigt att hon får ensamtid med mig har jag kommit på). Men mitt i en sådan gosstund så var Sandra tvungen att äta o jag fick lov förklara att Lilly var tvungen att dela mamma med lillasyster, svaret från Lilly blev NEJ. Jo sa jag, jag är Sandras mamma också...NEJ svarar Lilly i samma dova ton som tidigare osv...
Sen blev d lite Lotta på bråkmakargatan också, vilket hon får se på datorn o just nu har vi ingen data ljud så hon får lov ta headsetet som är på tok för stort. Så här blev lösningen på d problemet...

Bra ide va???=)

Här min andra gullgroda som bara växer o växer, just nu är hon större än vad Lilly var vid samma ålder...Det märks på kläderna, de sitter bättre på Sandra än vad de gjorde på Lilly för då hängde allt!

Här båda mina underbaringar...O som jag tidigare skrev om alla nej. Lilly kan bara inte sitta bredvid lillasyster utan så nära d bara går o helst på om jag inte ser=)
O pussas ska hon göra hela tiden fast jag säger till tusen gånger, vore d inte för att Lilly är snorig så skulle jag väl inte bry mig allt för mycket. Men till saken hör att nu är även sandra snorig o jag får gå o spruta i nässpray för att kullan ska kunna andas...suck!
Hoppas på en lugnare o roligare morgondag...kram på ni som orkat läsa detta inlägg=)


Kommentarer
Postat av: Ulrika

Så jag känner igen mej! Man tjatar och tjatar på storebarnen, som helt plötsligt inte gör ett dugg som man säger. Är väl ovant att inte få all mammas uppmärksamhet helt plötsligt. Sakarias talade minsann om att jag va AIAS mamma, INTE Gabils, när Gabriel va nyfödd. (Dom heter så, enligt Sakaraus själv. :-)) Men men, det reder sej nog så småningom, och dom 15 timmarna på dagis är guld värda. :) Kram på er!

2010-09-14 @ 20:31:40
Postat av: Therese

Ja tvåbarnslivet är inte alltid en dans på rosor. Inte konstigt att du är trött vännen... det var inte mer än lite drygt två veckor sedan du födde barn. Det kommer att bli bättre där hemma när Lilly kommit in i sin roll. Mira har alltid varit på theo massor o pussas o har sig. Det är bara att fortsätta tjata och hoppas att de lär sig så småningom. Mira lärde sig ganska snabbt att när det ska ammas och matas så får hon leka själv. Du ska se att Lilly snart fattar det också.



Slut är man förjämnan... förhoppningsvis får vi tillbaka det när de är nåt år till och kan roa varandra själva.



Va söt sandra var på bilden! En riktig gullgroda! Kram kram

2010-09-14 @ 21:18:09
URL: http://mirasmamma.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0