Sandlådepremiärer...

Jag gjorde som jag skrev igår att jag skulle göra, jag ställde klockan på halv åtta o maken fick väcka gullungen. Sen blev d att vi åkte till nås o där fick hon sova i vagnen faktiskt. Det har hon inte gjort på länge men det gick bra. Tror att hon blev ganska trött av badandet i värmen=) Men hon fick bara sova en timme sen väckte jag henne o hon fick mat o så. Det blev en heldag i Nås, maken o pappa var o hämtade sand till våra sandlådor äntligen. Lilly blev själaglad, först över sanden i Nås där hon lekte själv så nöjt, sedan hemma där hon satt resterande delen av kvällen tills det var läggdags. Hon fick snart besök i sandlådan av den nyinflyttade grannpojken Erik som kom dit med sin traktor o lekte. De hade det riktigt kul tillsammans. Känns faktiskt väldigt kul med nya grannar, de är bara lite äldre än oss o har som sagt Erik på ca två år, mest kul för Lilly att få någon så nära i sin egen ålder att leka med.

Lilly bara älskade sin sandlåda o jag kunde lungt sätta mig på altanen o lapa lite sol. Det var första gången d skett i sommar. Jag ser fram emot flera sådana möjligheter framöver=)

Här mitt egna lilla charmtroll=)

Så kom vi då till läggningen ikväll, hon fick välling strax efter sju o sen borstades tänder o d sades godnatt o hon fick lägga sig i sängen. O nu är klockan halv tio o det är fortfarande inget ljud från henne. Helt underbart! Hoppas det inte bara är tillfällighet utan att det var justeringen i uppgång på morgon samt kortare förmiddags lur som gjorde d.

Imorgon väntar jobbet igen, har tre dagar kvar sen är d semester o mammaledighet som väntar. Imorgon åker maken till Borlänge för att hämta hem våran nya tvättmaskin samt torktummlare som jag önskat mig i ett halvårs tid nu. Äntligen ska jag få en torktummlare i mitt hem, jag är överlycklig!
Jag säger bara välkommen o tack för att du kommer att göra mitt liv som tvåbarnsmamma mycket enklare=)
Ja, tvåbarnsmamma ja, inte långt kvar förrens d e en verklighet nu. Åtta veckor kvar plus minus som man säger...hoppas på minus=) Magen den hoppar o far så jag kan inte ta miste på att jag har någon där inne som snart ska/vill ut. Med Lilly kände jag knappast något, jag var orolig ibland för om hon levde men jag kan säga att denna unge LEVER!
hörs!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0